Kansliet är bemannat  tisdag och torsdag kl 10-14. Övrig tid telefonsvarare 08-555 963 50 eller e-post

Fråga juristen

1809 juristen KatarinaFråga Juristen

Katarina Renman Claesson

Robotar och AI som konstnärer?

På iniativ av Andrew Conru, en forskare i mekanisk ingenjörsdesign på Stanford, hölls 2015 för första gången ”International Robotic Art Competition”. Målet för tävlingen är att utmana olika lag att producera något visuellt vackert med robotar som använder fysiska borstar och färg för att ”skapa konstverk”. I tävlingen kan det antingen handla om att ta fram helt nya målningar (original artwork) eller att bearbeta andras bilder (“reinterpreted artwork”). https://robotart.org/

Jag blev nyfiken. Hur fungerar upphovsrätten till den här typen av alster? Kan robotar verkligen ”skapa konstverk” och därmed betraktas som konstnärer? Är det någon skillnad om det är nya målningar eller bearbetningar? Vad innebär det att AI också använts? När det gäller de tekniken är jag lekman, men jag tänker göra ett försök att nysta i juridiken kring den här typen av alster.

För upphovsrättsligt skydd krävs att en fysisk person står bakom verket. Även om det kan se ut så, kan robotar inte producera och/eller måla fysisk konst helt själva. Det måste alltid finnas någon form av mänsklig input. Det sker huvudsakligen på två sätt; genom direkt mänsklig inblandning t.ex. via en robotarm som styrs manuellt eller tekniskt eller genom målarinstruktioner via en programvara.

Robot som konstnär?
Robotar med direkt mänsklig inblandning kan få input på flera olika sätt, men det tydligaste är i form av ett fysiskt verktyg som en människa kan använda sig av ungefär på samma sätt som en kirurg kan styra en operationsarm på distans. Man skulle kunna kalla det för ett robotverktyg för konstnärer. Ta en titt på konstnären och programmeraren Harvey Moons ”Drawing Machines” https://www.youtube.com/watch?v=VufMgHvaoG0.

Här är det relativt enkelt att se att konstnären som genom sin användning av roboten som verktyg står bakom robotens alster. Situationen kan dock bli lite mer komplicerad om det inte är konstnären som tagit fram programvaran. Hur stor kreativ insats gjordes då av konstnären vid användning av robotverktyget. Är det svårt att avgöra kan det bli fråga om en gemensam upphovsrätt till slutresultatet Det finns också programvaruskapade ”målarinstruktioner” till roboten som liknar det sätt en varpå en mänsklig (tänk att ens behöva klargöra det) konstnär skapar konst, i vart fall målar fysiska tavlor. Här är det alltså inte en konstnär som styr robotens målararm utan en programvara. Är det då en robotkonstnär? Det finns programvaror som utgår ifrån ett redan existerande foto eller annan bild av det som ska målas och söker fram mönster och former som kan göras om till penseldrag. En ganska utvecklad version är att låta roboten måla lite ”utanför linjerna” och sedan justera bilden i jämförelse med originalbilden till det slutresultat man vill nå (corrective feed back loop). https://www.youtube.com/watch?v=GrEttzMCneo. Det är programmeraren som skapar robotens målarteknik och stil och som därmed är upphovsman till robotkonstnärens alster. Återigen finns kreatören, den fysiska upphovsmannen, i skapandet av programvaran för robotkonstnären. Och ska man vara strikt med begreppen så bör inte roboten kallas konstnär, då den endast fungerar som ett
verktyg. Rent upphovsrättsligt ska begreppet konstnär enbart användas av den fysiska upphovsperson som skapat ett konstnärligt verk. (Notera att det inte ska blandas samman med diskussionen om vad som är konst.) Som jurist rekommenderar jag de inblandade i en ovanstående skapandesituationer att komma överens med andra inblandade upphovspersoner (programmerare, fotografer m.fl.) vad som ska gälla för robotens alster. Används en licensierad programvara, titta noga villkoren för användandet av programvaran, verktyget och ”slutresultatet”. Vem ska få göra vad med robotens alster?

AI som konstnär?
Resonemanget blir lite annorlunda om det istället är Artificiell Intelligens (AI) som tagit fram också underlaget för slutresultatet. I det fallet är det inte en mänsklig kreatör som skapat den instruktion som utgör grunden för slutresultatet, exv. musik eller en målning. Vad är det då som gäller?

För att kunna ta fram egna AI-alster har det först skett någon form av maskininlärning. Det sker ofta genom att en mängd information (data) matas in. Vad gäller då om någon annan äger rätten till det material, t.ex. bilder i olika format och medier? Jag återkommer till det nedan. Först vill jag beskriva projektet ”The Next Rembrandt” som hösten 2016 presenterade en ny Rembrandt, framtagen med hjälp av AI.

En ny Rembrandt?
Projektet inleddes med att undersöka och samla in ”data” från Rembrandts hela samling av verk. Verken studerades på pixelnivå. Som underlag fanns 3D-scans och digitala filer, som förstorades av s.k. djuplärningsalgoritmer för att maximera resolution och kvalitet. En helt ny målning skulle skapas med utgångspunkt i bara ”Rembrandtdata”.

Eftersom en stor del av Rembrandts målningar var porträtt analyserades demografin i hans målade ansikten med fokus på bl.a. kön, ålder och huvudets vinkling. Det ledde till beslutet att den ”nya” målningen borde vara ett porträtt av en kaukasisk man med ansiktshår i 30-40 års ålder, klädd i mörka kläder med en krage och iklädd en hatt. Ansiktet skulle vara vänt åt höger.

Efter det inhämtades data målningar från uppfyllde just de kriterierna. Studier av data gjorde det möjligt att ta fram ett ”typiskt” Rembrandt öga, näsa, mun och öra. En algoritm (programvara) som kunde relatera över 60 punkter i ett ansikte till varandra tog fram ansiktsproportioner med hjälp av att ange distansen mellan ögon, näsa, mun och öron.

Nu fanns en detaljerad instruktion till hur en ny Rembrandt skulle kunna målas. Men en målning är inte en tvådimensionell bild i en dator utan ett tredimensionellt objekt. Så den ”nya” Rembrandt togs slutligen fram i en 3D-printer som lade flera lager av färger ovanpå varandra.

”We use technology and data like Rembrandt used his paints and his brushes to create someting new” Ron Augustus, Director SMB Markets på Microsoft.

Så 2016, 347 år efter Rembrandts död fanns nu ett ny Rembrandt? Njae, det kan inte bli annat än en AI-producerad målning, om än med användning av enbart Rembrandts data och teknik.
Men oavsett den upphovsrättsliga frågan, som jag kommer till nedan, är det här ett tydligt exempel på att innovation är en viktig del också av konstnärer och konstens vardag. Se https://www.nextrembrandt.com

Inlärningsdata
AI må vara fantastiskt, men det behövs ändå en input att data för att någon form av inlärning för att ”egen” produktion av material ska vara möjligt. Det intressanta är då vad det är för inlärningsdata som tillhandahålls. Har man genom att mata in inlärningsdata gjort intrång i några rättigheter?

I Rembrandt projektet var det data som inte längre har något upphovsrättsligt skydd. (Lite överkurs, men ändå intressant i sammanhanget är att den databas som innehåller all Rembrandtdata, och som krävt de väsentliga investeringar som görs i att samla in datan, erhåller ett databasskydd (inom EU) tillägnat de personer och företag som står bakom investeringen. Det är därmed inte fritt att hämta den fria datan från databasen, för de krävs tillstånd från de som äger rätten till databasen.)

Är det ”inlärningsmaterial” i form av bilder, musik, filmer etc. som fortfarande är skyddat av upphovsrätt, kan des som är ansvarig för inmatningen göra sig skyldig till intrång då inmatningen är en form av kopiering som kräver tillstånd.

Men frågan kvarstår, finns det något upphovsrättsligt skydd till det alster som AI genererat? (Vill inte använda begreppet ”skapa” då det inom upphovsrätten innefattar krav på mänskligt tänkande.) Och vad gäller om ett alster anses utgöra intrång i ett redan existerande, skyddat verk. Vem blir då ansvarig? Det är inte lika enkelt i fallet ovan då det är en konstnär och/eller programmerare som skapat den instruktion som roboten utgår i sin produktion av ett porträtt eller en målning. I det här fallet härstammar instruktionen från AI, en icke-mänsklig intelligens. Om en bearbetning anses göra intrång i originalets upphovsrätt, blir de som gör alstret tillgängligt för allmänheten ansvarig för det. Svårare att förutspå om de tagit fram inlärningsalgoritmen blir ansvarig för att inte har ”lärt” AI hur mycket ett verk måste omarbetas för att bli nytt och självständigt.

Frågan om vad som gäller när en icke-mänsklig intelligens genererar ett alster har de senaste åren diskuterats avseende selfies tagen av en makake-apa. https://sv.wikipedia.org/wiki/Apselfie . Upphovsrätten kräver en mänsklig upphovsman så den naturfotograf vars kamera apan använde, ansågs inte ha upphovsrätt till bilden. Troligen skulle slutresultatet i sig, vare sig det är en apa
eller en AI som ligger bakom, vara oskyddat av upphovsrätt om det inte på något sätt går att visa att de endast fungerat som verktyg för ett mänskligt skapande. Material oskyddat av upphovsrätt får då användas fritt, om man inte erhållit det via en licens som bestämmer användningen. Ska verkligen bli intressant att se hur användning och licenser av AI-material kommer att utvecklas.

Kommer robotar och AI påverka konstnärer?
Diskussionen var inte alltför olik när kameran blev allt vanligare. Troligen kommer det, liksom för fotografiska verk, utvecklas nya verkskategorier utan att på något sätt överträffa annan konst. Konst skapad av människor kommer troligen alltid att uppskattas inte bara för dess kreativitet utan också för dess möjlighet att förmedla mänsklig erfarenhet.

AI och robotteknik kommer med säkerhet integreras allt mer i konstnärliga processer och verk. Eller rättare sagt, det finns redan konstnärer som i allra högsta grad arbetar med AI och robotar! En spännande effekt är att interaktiviteten med publiken/omvärlden blir en viktig del av upplevelsen av verket. Ta gärna en titt på Ed Atkins användning av tekniken 3D https://www.youtube.com/watch?v=H47sW09HGBc ) .

Bland musiker har skapande med hjälp av teknik pågått under lång tid. Men liksom stenhuggaren John Henry som dog i sitt försök att övervinna en stenhuggarmaskin, bör människan inte jämföra sina resultat med maskinens. Vi kommer alltid stå för något annat, mer medmänskligt!

Så kära konstnärer, välkomna det nya intresset för konst och den teknik Ni nu kan leka med i Ert skapande. Skapa
på och ta hand om Er och Era verk. AI och roboten kan ändå aldrig bli konstnärer, i vart fall inte enligt upphovsrätten.

Ha det fint önskar
Katarina.

Katarina Renman Claesson är jur kand och forkare och har ägnat sig åt upphovsrätt i snart tjugo år. Hon har också intresserat sig för rättsfrågor som rör konstnärer.

Svenska Konstnärsförbundet

Hornsgatan 103
117 28 Stockholm

08-555 96 350
info@konstnarsforbundet.se

Kansliet
Kansliet är bemannat
tisdag och torsdag, kl 10-14

ArtGallery
SK:s webbredaktör arbetar på tisdagar
webb@konstnarsforbundet.se
 
Styrelsen
Läs mer ››

 SK BK september18

Bildkonstnären 3, 2018
Utökat digitalt medlemsbrev