Kansliet är bemannat tis-fre kl 10-15. Övrig tid telefonsvarare 08-555 963 50 eller e-post

Fråga juristen

Juristen Katarina

Katarina Renman Claesson är jur kand och forkare och har ägnat sig åt upphovsrätt i snart tjugo år. Hon har också intresserat sig för rättsfrågor som rör konstnärer. 

Även om jag tycker om vinter och mycket snö känns det skönt när dagarna nu blir längre, ljusare och varmare.
Vad gäller när en konstnär utgår från någon annans fotografi i sitt skapande? Vad krävs för att målningen ska bli ett nytt självständigt verk, en nyskapelse?

Jag återkopplar, som utlovat, till ett rättsfall jag presenterade för ganska precis två år sedan (nr2 2015) om som nu äntligen avgjort av Högsta domstolen (HD). Fotografen Jonas L (JL) ville ha prövat om konstnären Markus A (MA) gjort sig skyldig till upphovsrättsintrång när han i sin tavla ”Svenska Syndabockar” inkluderat en bild av Christer Pettersson, baserad på ett foto av JL, men utan tillstånd från honom. MA ställde ut tavlan på Moderna Museet i Stockholm, lade en bild av målningen på sin hemsida och sålde affischer med den. HD meddelade den 21 februari i år dom i målet (T 1963-15). (Se målningen här: http://www.andersson-markus.se/christer%20pettersson.html)

Liksom i Hovrätten prövade HD om målningen som helhet, med Christer P i ett öde landskap tillsammans med en getabock som har ett blågult band kring hornen, kunde ses som en kopia (bearbetning) av fotot eller var ett nytt, självständigt verk, en nyskapelse.

Frågan i målet var vad som krävs för att ett nytt och självständigt verk ska anses ha skapats. Var går gränsen mellan en bearbetning, beroende av originalverket, och en nyskapelse?

HD förklarade inledningsvis att fotografiska verk ska behandlas på samma sätt som andra konstverk. Det saknar betydelse om ett konstverk har framställts genom fotografisk teknik eller på annat sätt, när det gäller att bestämma vilket skydd som föreligger. Det har ansetts viktigt att den som skapar ett fotografiskt verk har ett skydd även mot återgivande i ändrat eller bearbetat skick, särskilt med hänsyn till den digitala tekniken.

Nytt verk i anslutning till annans verk
I upphovsrättslagen sägs i 4 § andra stycket att om någon i fri anslutning till ett verk har åstadkommit ett nytt och självständigt verk, så är hans upphovsrätt inte beroende av rätten till originalverket.
Det karakteristiska för en bearbetning, som är beroende av rätten till originalverket, är att den lämnar originalverkets individualitet oförändrad och endast låter denna framstå i ny gestalt; i bearbetningen behålls de väsentliga dragen i originalverket .

”Om den konstnärliga individualitet som bär upp det äldre verket framträder som det dominerande även i det nya arbetet, rör det sig bara om en bearbetning. Men om det nya arbetet får sin prägel av utförarens egen individualitet och har verkshöjd, föreligger det en nyskapelse som har ett fristående upphovsrättsligt skydd /…/. Utslagsgivande blir alltså om det verk som använts som förebild har omvandlats i sådan utsträckning att det har skapats ett nytt och självständigt verk.”
HD i Lemberg v Andersson (Dom 21 feb 2017)

När ”nytt och självständigt”?
Vid bedömningen av om ett arbete är nytt och självständigt har det betydelse om det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som har använts som förebild. Gränsen mellan en bearbetning och en nyskapelse är många gånger svår att bestämma. Ju starkare originalverket är, desto svårare kan det vara att åstadkomma ett nytt verk med det som förebild. Olika hänsyn kan göra sig gällande för olika litterära och konstnärliga uttrycksformer och tekniker. I praktiken blir det fråga om en bedömning i det enskilda fallet utifrån det litterära eller konstnärliga intryck som respektive arbete.

Vad gäller för travestier och parodier?
Parodier och travestier är speciella former av efterbildningar av verk. De ligger ofta originalverket nära i formen, men har ett helt annat syfte än förebilden. I nära men fri anslutning till det äldre verket skapas därmed ett nytt och självständigt verk där det äldre verket helt träder i bakgrunden. I nr 1 2015 redogör jag för EU-domstolens (EUD) definition av parodi i målet C-201/13 Deckmyn, gällande också för Sverige. En parodis väsentliga kännetecken är dels att den erinrar om ett existerande verk, samtidigt som den märkbart skiljer sig från det verket, dels att den har ett humoristiskt eller förlöjligande syfte.  Det finns inga krav på att parodin ska vara riktat mot det ursprungliga verket eller dess upphovsman. (HD tog märkligt nog inte upp den EUD:s definition i Lemberg v Andersson -målet).

Vad anser de flesta i en helhetsbedömning?
HD förklarade att avgörande för frågan, om det nya arbetet uppnår egen verkshöjd [är originellt], är hur det är ägnat att uppfattas av dem som tar del av det. En helhetsbedömning ska alltså göras med utgångspunkt i den subjektiva uppfattning som kan antas delad av flertalet. 

Att omgivningens uppfattning, vad det stora flertalet anser, ska avgöra om ett nytt arbete uppnår ”egen” originellt är helt nytt! Ska bli intressant att se vad det kommer att betyda i framtida diskussioner om en bearbetning är originell eller inte. Marknadsundersökningar för att bevisa vad de flesta anser?

Helhetsbedömning
HD konstaterar till att börja med att JLs fotografi av Christer P är så självständigt och originellt utfört att han ska anses ha skapat ett verk som därmed skyddas av upphovsrätt.

I enbart den del av MAs målning som visar CP, ligger framställningen på gränsen för vad som skulle kunna sägas vara bara en bearbetning av JLs fotografiska verk till en annan form. Det finns i och för sig skillnader men dessa beror enligt HD mycket på den teknik som har använts, dvs. utförandet som oljemålning. Så om det enbart hade handlat om porträttet av CP, är det möjligt att MA:s arbete hade ansetts vara en bearbetning av fotot som krävt tillstånd av fotografen för att få användas upphovsrättsligt.

Men det är inte en jämförelse av utvalda delar utan en helhetsbedömning av målningen som avgör om intrång skett. Tavlan saknar enligt HD fotografiets skarpa iakttagelse av personen CP, han finns visserligen där och utgör ett centralt motiv, men tavlans komposition tar över och blir det dominerande. De dova färgerna, det karga landskapet och framför allt den symboliska syndabocken – men i viss mån också de konstnärliga ändringar som gjorts i bilden på CP – ger målningen en helt annan mening än den som fotografiet har.

”I stället för ett fotografiskt starkt personporträtt framträder i målningens form en allegori som antyder kritik av ett massmedialt behov av syndabockar. CP framställs då som bara en av dem som har fått göra tjänst som sådan. Det handlar alltså om en kommentar över samhället och tiden. CP som fenomen, inte som person, blir gemensamt med bocken bärare av det symboliska budskapet, ett budskap som understryks av bakgrunden."
HD i Lemberg v Andersson (Dom 21 feb 2017)

Ha anser att sammantaget rör det sig om en sådan omvandling av det fotografiska verket att MA har åstadkommit ett nytt och självständigt konstverk, som ger uttryck för hans individualitet. MAs förfogande över sitt konstverk utgör därmed inte intrång i JLs upphovsrätt till det fotografiska verket.

, Sammanfattningsvis kan konstateras följande.
Det går att utgå ifrån annans foto i sina målningar, men för att målningen ska bli ett nytt självständigt verk (nyskapelse) som inte är beroende av tillstånd från fotografen måste målningen vid i en helhetsbedömning ge en helt annan mening än den som fotografiet har. Så kan det vara om tavlans komposition tar över och blir det dominerande. Jag skulle med mina ord säga att det nya arbetet måste uppnå originalitet och berätta en ny historia jämfört med originalverket. Och det måste vara något som det stora flertalet av de som tar del av målningen anser.

Det här målet handlar om användning av ett foto i en målning, men bedömningen av vad som krävs för att nytt arbete bör kunna tillämpas på alla former av verk och nyttjanden i nya arbeten. Men, som HD uttalar, olika hänsyn kan göra sig gällande för olika litterära och konstnärliga uttrycksformer och tekniker. I praktiken blir det fråga om en bedömning i det enskilda fallet utifrån det litterära eller konstnärliga intryck som respektive arbete.

Allt för nu. Ha en härlig vår och sommar med mycket skapande i alla former, med respekt för varandras verk såklart.

Katarina Renman Claesson

Svenska Konstnärsförbundet

Hornsgatan 103
117 28 Stockholm

08-555 96 350
0760-09 04 19
info@konstnarsforbundet.se

Kansliet
Kansliet är bemannat
tisdag - fredag kl 10-15

ArtGallery
SK:s webbredaktör arbetar på tisdagar
webb@konstnarsforbundet.se
 
Styrelsen
Läs mer ››

Bildkonstnaren2 2017

Bildkonstnären 2, 2017
Omslag: Sommarbukett av Josef Pinter
Foto: Josef Pinter